I samarbete med
Där det gäller knivar för överlevnadsbruk är en av de viktigaste egenskaperna att kniven är stark. Nedanstående siffror och kurvor visar styrkan hos ett urval av våra knivar. Det som ”berättar mest” om knivens styrka är vilket vrid- eller böjmoment kniven tål innan den går av.
Mod. A1 går av vid en kraft av 2375 N (eller vikt av 242 kg) när den testade längden är 150 mm. Vridmomentet är då 356 Nm
(Newtonmeter) eller 356 J (joule).
Gör man kniven längre behövs det mindre kraft för att bryta den men vridmomentet är detsamma. Denna omständighet (att vridmomentet är detsamma) gör det möjligt att testa knivar mot varandra vad gäller just egenskapen styrka.
Faktorer som avgör en knivs styrka är dess bladlängd, bladtjocklek (bladgeometri), stålkvalitet och tekniska design. Ett långt blad ger en mera kraft, ett kraftigt blad är förstås styvare, ett bra, välhärdat stål tål mera påfrestningar och en väldesignad kniv saknar naturliga brytzoner.
Beroende på vad man vill få ut av en kniv bör man alltså beakta dessa egenskaper innan man genomför ett köp, först då gör man det optimala valet.
Våra knivar är designade för att fungera som vanliga knivar under normala omständigheter men tål mycket mer än en vardagssituation normalt kräver om man plötsligt blir tvungen att lita på knivens styrka, skärpevaraktighet och design. Detta är resultatet av en superoptimerad kombination av ett specialstål, en fulländad teknisk design och en målmedveten, ergonomisk formgivning.
Avdelningen för Hållfasthetslära, Luleå Tekniska Universitet har i samarbete med Fällkniven AB utarbetat en provmetodik för att testa knivars böjhållfasthet. Eftersom testet skall efterlikna verkligheten (att bryta med kniven) har ingen hänsyn tagits till faktorer som draghastighet och draglängd på testet utan provet koncentrerar sig på pålagd last i form av draglast (kN) och böjmoment (Nm). Med denna metodik som grund har testerna utförts vid Avdelningen för Hållfasthetsläras laboratorium.
För experimenten har det använts en dragtestmaskin av märket Dartec som är kapabel att producera krafter på ±250kN. I denna maskin monterades en knivhållare och en wire för att applicera kraften på knivskaftet. För att säkra wirens plats på knivskaftet användes skruvklammer som anbringades på detsamma så att wiren hamnade mellan skruvklamren och kunde därmed löpa fritt i alla riktningar utom längs efter knivskaftet. På så vis kompenserades för eventuella snedbelastningar i andra riktningar än i vertikalt led. Mothållen i knivhållaren utformades så att dessa kunde kompensera för olika tjocka knivblad och för att ge en väl definierad brytpunkt oberoende av böjningen på knivbladet.
Testerna utfördes under kontrollerade förhållanden med konstant draghastighetav 1mm/s, detta gav en varierande kraft. Detta genomfördes vid en konstant temperatur av 20 grader Celcius. Längden på de provade knivarna varierade mycket och därför valdes att sätta brytpunkten ca 30% in på bladet från spetsen räknat, just där bladet uppnår sin fulla tjocklek och bredd. Knivarna ansattes med en grundbelastning av 100N, utom kniven WM1, där lasten sattes till 50N pga knivens ringa storlek.
Resultaten presenteras som ett diagram med förskjutning i X-led samt last och böjmoment i Y-led för varje kniv. Böjmomentet beräknas genom att lasten (kN) multipliceras med avståndet (m) mellan anliggningspunkten för wiren mot knivskaftet och brytpunkten i mothållet. Som jämförelse har även brottlasten översatts från kraften Newton till den vikt detta skulle motsvara i kg. Antal kg = antal N/9.81.
Nedan visas resultatet för Fällknivens modeller A1, A2, F1, S1 och WM1 med Lam. VG10-stål. Samt även längre ner visas testresultat för Pro-serien och X-serien med Lam. CoS-stål.
När vi utförde bryttest på Modern Bowie så lyckades vi aldrig bryta av bladet helt, det helt enkelt ”plasticerade”, som det kallas. Det betyder alltså att bladet böjs så pass mycket att materialet deformeras permanent och återgår inte till sin ursprungliga form, men samtidigt bryts det inte av. Vi fick liknande resultat även vid olika testlängder.
